|
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
Belastningsskador toppar fortfarande sjukskadestatistiken. Vi vet att det bästa är att ha varierande arbetsuppgifter, att vi behöver ta pauser från jobbet, lyfta rätt och ta hjälp av bra arbetsredskap. Men trots att vi vet, fungerar det inte i praktiken.
- Ofta är man så stressad att man inte hinner plocka fram hjälpmedel och gör lyft som ger slitage, säger Pia Schelin på Kommunals branschråd för äldreomsorgen.
Är det stressen i arbetslivet som gör att belastningsbesvär är ett så stort problem idag? Pressar vi oss själva för länge i obekväma arbetsställningar? Har vi så bråttom att vi inte hinner använda de hjälpmedel som finns?
Den förre LO-utredaren Carina Nilsson menar att belastningsskador är följderna av underbemanning och neddragningar.
- Det finns en tendens att säga att belastningsskador är psykosociala eller att man motionerar för lite. Det är för individorienterat eftersom planering är den viktigaste åtgärden.
Forskning har visat att psykisk press gör att vi blir känsligare för belastning. Har vi konflikter på jobbet eller känner oss stressade av andra anledningar påverkar det också våra muskler, fysiskt. Utsätts vi för både stress och belastning dubbleras risken att få ont.
Vissa får ont och andra inte
Men vad ska man göra när kroppen börjar värka? Många drar sig för att säga ifrån, särskilt om inga andra klagar.
- De som drabbas vill sällan vara obekväma. Ett stort problem är att man inte alltid är eniga i gruppen. Vissa tycker inte att något går bra, andra att det gör det. Då blir det lätt en eller två som sticker ut som obekväma, säger Pia Schelin.
Varför vissa får ont och andra inte trots samma arbetsuppgifter vet man inte riktigt ännu. Idag pågår forskning om hur människor utnyttjar sin muskelkapacitet och om olika individers förmåga att variera belastningen.
- Vi studerar vad som händer de personer som inte kan fördela belastningen och vilka besvär de får, säger Fredrik Hellström på Belastningsskadecentrum.
Krävs det stora starka män för att klara jobb i vården?
En person som lärt sig lägga tyngdpunkten rätt är undersköterskan Sören Sundin. Sören jobbade tidigare som skogsarbetare, ett traditionellt manligt fysiskt krävande arbete. Men det är inte hans fysiska styrka som hjälper honom att orka med vårdyrket. Femton års karateträning har lärt honom att ställa sig på sätt som gör att tyngden vid ett lyft minimeras.
- De tror jag är stark. Men det jag är bra på är teknik. Brudar på 55 kilo kan också klara av det om de gör rätt, säger han.
Ensidigt arbete den största risken
Värkande leder och muskler beror inte bara på tunga lyft och påfrestande arbetsställningar. Den största ökningen av belastningsbesvär idag beror på arbeten som innebär många lätta, statiska och repetitiva belastningar, till exempel datorarbete, sortering och arbete i kassa. Vad krävs för att motverka detta?
